Etikettarkiv: RV

Så många foton, så lite tid

Jag har legat lite efter med mina foton, det har hänt så mycket och det har funnits så dåliga internetuppkopplingar, så här kommer ett inlägg med en massa foton från de senaste dagarna, från hästridning till glaskross.

Det sistnämnda handlar om sidorutan på vår husbil som gick i tusen bitar häromkvällen. Blev lite pill med att få bort alla bitar, men efter lite tejpande, sopande och plockande så kunde vi köra bort till en verkstad precis i närheten av campingen. Den trasiga rutan ersattes av en plywood-skiva men desto viktigare så fanns det en enorm hund där. Polaris var en grand danois, stor som en liten häst och två till åtta svenska händer var på den under hela besöket. Rutan ska ersättas när vi lämnar husbilen i Las Vegas om 5 dagar.

 

 

Zipline-stället som jag, Arik och Linda besökte var ett som hette Full Blast Adventure Center och åkningen bestod av 12 stycken linor i varierande höjd och hastighet. Två instruktörer hjälpte oss med sele och allmänna instruktioner varav den viktigaste var att dra upp benen när man närmade sig slutet av linan (för att inte slå av smalbenen). Det var roligt, men kunde absolut varit längre, högre och snabbare!

 

Igår bytte vi delstat till Arizona och stannade för övernattning i Page, då det ligger nära Antelope Canyon som vi bokat en tur till. Här fanns också något som heter Horseshoe Bend, en klippa man kan gå upp på och kolla ner på Coloradofloden som gör en 270-graders sväng nedanför. Otroligt fotovänligt ställe. Både jag, Martin och Marcus har foton därifrån. Lägger upp mina här och de andra slänger nog upp sina inom kort!

//Max

 

2013-07-05_1_wp_11

St. Louis, 4th of july och batteridöden

Nu har vi bott två nätter på en Camping precis utanför St. Louis, i ett samhälle som heter Cahokia. En medelstor camping för husbilar och husvagnar. Hittills har vi inte sett så många campingar för tältande, men det kan ju förstås bero på att vi söker efter campingar som har husbilsplatser… eller så tältar amerikaner gärna inte. Deras husbilar är ju stora som ens egen lägenhet och verkar ha alla bekvämligheter man kan tänka sig. Självklart drar de personbilen med sig efter husbilen!

Igår, det vill säga på nationaldagen, tog vi en taxi in till stan. St. Louis ligger på västra sidan av Mississippi och vi bodde på östra sidan. Taxin släppte oss vid en bro som för tillfället enbart användes för fotgängare och vi kunde promenera över floden som också funkar som gräns mellan Illinois och Missouri.

 

Fjärde juli innebar flyguppvisning, rock och fyrverkerier. Just det, mat också. Precis som med allting annat i USA jobbas det ordentligt med maten. Friterad detta och flottiga dessa, kom och grisa. Det var dock en trevlig upplevelse i allmänhet även om festivalmaten inte föll vegetarianerna i smaken.

 

När vi skulle tillbaka var det gott om trafik och vi hade inte riktigt koll på hur vi skulle ta oss tillbaka till campingen. När vi traskat tillbaka över bron igen stannade Martin och frågade en polis om han hade några tips på hur vi skulle göra i vår situation. -”You guys didn’t really think this through, did you? Walking is not an option, you probably wouldn’t make it all the way” var ungefär vad vi fick för svar.

Sheriff Johnson var dock en trevlig människa och tyckte att vi skulle hänga på kasinot i närheten tills trafiken lättat och om vi hade pengar kvar efteråt kunde vi ta en taxi då istället. Sen kom han på att han kanske skulle kunna skjutsa oss själv, men han kunde inte lämna sin post just för tillfället men sa att om han såg 6 vilsna svenskar nedanför bron när han var på väg så skulle han försöka ordna det.

Som många andra vi pratar med, verkar de gilla vår resa och de flesta är dessutom väldigt hjälpsamma. Bob och Ann är två exempel. Våra campinggrannar i Cahokia. Bob öppnade upp stora kartan och började visa ett par tusen olika sevärda ställen både på och utanför vår tänkta rutt. De var också villiga att skjutsa oss någonstans om vi behövde. Snällt!

Hur som helst, alla blev väldigt inställda på att få åka polisbil, så vi följde Johnsons råd om att hänga på kasinot en stund och vi gjorde vårt bästa för att inte få tag på en taxi, även om det kändes lite dumt att eventuellt belasta lokalpolisen på grund av vår taskiga planering. Å andra sidan hade det varit roligt att åka polisbil. Kluvet.

Vi gick så småningom tillbaka till bron och hoppades på att han skulle komma ner och lösa situationen åt oss men efter en stunds väntan gav vi upp och såg till att få beställt en taxi. Fem minuter senare insåg vi att Johnson hade lyckats köra iväg medan vi beställde taxin. Surt!

Marcus och Micke bestämde sig för att åka tillbaka in till stan och leta upp lite pubbar medan resten av oss hoppade in i taxin och gled hem mot sängen.

Dagen därpå, det vill säga idag, började långsamt och sen blev det bara värre när vi insåg att vi lyckats dra slut på bilbatteriet och bilen var död. Kämpade en stund med att få igång den via en omkoppling man kan göra för att utnyttja den externa generatorn för att få över lite kräm till bilbatteriet men det ville sig inte. En hjälpsam granne lånade ut en hjälpstartare och vi kunde börja köra.

Sitter just nu på motorvägen på väg mot Kansas för övernattning och eventuellt ett bryggeribesök till. I morgon kommer vi till ingenmansland där vi fick rådet att ta en sträckkörning för att komma bort till Colorado där det finns lite mer att titta på!

//Max

Höga hus och platta vägar

Det senaste, hastigt påkomna, inlägget berodde på att det var tight med tid och vi hade en dålig internetuppkoppling så det gick inte att göra något vettigt… meeeen för att kartöversikten ska funka som vi vill så behöver man göra ett inlägg med en sparad position, därav det korta inlägget!

För att sammanfatta vad som hänt sen sist, vi har hängt lite mer i Chicago, varit uppe i ett jättehögt hus, hämtat husbilen, irrat omkring på Wal-Mart, ätit skräpmat, trott att vi skulle få punka, besökt ännu ett bryggeri och överlevt första natten på en camping.

Chicago

Vi tog en sväng till Willys Tower (som tidigare hette Sears Tower). Det är, enligt Wikipedia, USA:s näst högsta byggnad och världens åttonde högsta byggnad. På 103:e våningen och 412 meters höjd var Ariks händer våtare än Everglades och ansiktet vitare än mina innanlår. Det fanns ett par glasbalkonger man kunde gå ut på och se fritt ner mot Chicagos finanskvarter.

Morgonen därpå var det utcheckning från hostlet och avfärd mot husbilsuthyrningsstället som ligger en timmes taxifärd nordväst om Chicagos centrum. Taxitjänsten bestod av en litauisk eller eventuellt vitrysk man i en röd Toyota som tyckte våra väskor var lite mindre än han förväntat sig. ”Big bags? Indian guys have big bags”.

Husbilen

Väl på uthyrningsstället fick vi en videogenomgång av hur husbilar funkar, Arik fick skriva på X antal papper och sen var det bara att åka. Vi åkte rakt till första bästa Wal-Mart för att fylla upp med ”nödvändigheter”. På parkeringsplatsen upptäckte Arik att det satt en skruv i däcket på vänster framhjul och vi bestämde oss för att åka tillbaka till uthyrningsstället för att få det kollat. Två snubbar kom ut, pillade loss den säkert 4 mm långa skruven som absolut inte hade gjort någon skada, men man vet ju aldrig, surt att få punka i öknen. Mekanikerna skrattade åt det töntiga gänget från Sverige och gick in igen. Pffhh.

Vår egentliga plan var att åka ner till St. Louis men efter fördröjningarna la vi om planerna lite. Vi började köra söderut och siktade på ett bryggeri som ligger ett stenkast in i Indiana. Three Floyds är ett bryggeri ölnördarna säkert kan berätta mer om i ett annat inlägg, men vi köpte iallafall med oss lite flaskor och körde vidare till en noga slumpvist utvald camping längs vägen ner mot St. Louis.

Campingen låg i ett samhälle som hette Kankakee och vi gled in på en ledig plats och kopplade in vatten, el och avlopp.

Natten gick ganska smidigt, ska berätta mer om husbilen i sig en annan gång!

På morgonen packade vi ihop och begav vi oss till St. Louis, en körning på cirka 5 timmar och stannade på en ny camping. Mer om det när det hänt något! Nu ska vi hjälpa amerikanerna att fira nationaldagen!

//Max

 

Husbilen

Vår feta RV vi bokat för upphämtning i Chicago och som ska lämnas i Las Vegas 14 dygn senare är en Moturis X31-S. Osäker på det egentliga fabrikatet då den omnämns lite olika hos de olika uthyrarna. Den är i alla fall byggd på Ford E-450.

X-31S

 

10 meter lång och 2,5 meter bred, ska bli intressant att manövrera.
Den har en 6,8-liters V10 och den lär slurpa i sig sina 208 liter bensin på en alldeles för kort sträcka. De uppger att den ska dra 2-2,5 liter/mil men det är väl i medvind och nedförsbacke.

X31S Inredning

 

Dubbla slide outs men inte tillräckligt med sängar för att vi 6 ska slippa skeda i julivärmen. Mer info om husbilen finns här och här.